För ungefär 10 år sen omvandlades en massiv proteströrelse i Spanien och på andra håll i Europa till en innovativ rörelse för en ny lokalpolitik. Efter att ha ockuperat torgen i små, medelstora och stora städer valde aktivister att forma nya politiska plattformar. I Spanien kallades de ”confluencias”, ”sammanflöden”.
De flesta rörelser i Sverige idag har ett tydligt fokus på protest. Det som förenar är det man är emot: skövlingen av skogen, den främlingsfientliga flyktingpolitiken, attackerna på civilsamhället osv. Detta är nödvändigt, men vi behöver också hitta former för en positiv politik att samlas kring, dvs en politik med ett tydligt program för hur samhället ska förändras till det bättre. I det här sammanhanget finns det mycket vi kan lära oss av de europeiska rörelser som i mitten av 2010-talet klev in i kommunalpolitiken.
Från protest till politiska program
Aktivisterna hittade varandra på gatorna: i protesterna mot nedskärningarna och i aktionerna mot vräkningarna – bara i Spanien vräktes runt 1 miljon invånare efter finanskrisen för ca 15 år sen. Och i en rad andra mobiliseringar. Man släppte inte fokuset från gatukampen, men man valde att också börja forma något nytt. Det nya var dels plattformarna – organisationer som gjorde det möjligt för olika rörelsers kraft att förenas – men också att de politiska programmen för en praktisk omställning förankrades i stadsdelarna och lokalsamhället och mejslades ut tillsammans med befolkningen.
En utmaning när vi idag försöker sätta oss in i lärdomarna från den här vågen av lokalpolitisk innovation, är att erfarenheterna i viss utsträckning är odokumenterade. Bristen på intresse från etablerade medier såväl som aktivisternas brist på tid för arbete med att dokumentera, är två faktorer som bidragit till att mycket av det som gjorts politiskt inte är känt i vidare kretsar. Erfarenheterna är i flera fall kända främst lokalt, men inte i ett större europeiskt eller internationellt sammanhang.
Kartläggning och dokumentation av rörelsernas erfarenheter
Alla försök att beskriva och reflektera över gjorda erfarenheter är därför mycket värdefulla. För även om en hel del erfarenheter är gömda och glömda, finns ändå en hel del erfarenheter som lyfts fram och kommunicerats. Ett exempel är boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen. En bok som lyfter fram de samtal som fördes redan 2017 i samband med en stor internationell konferens i Barcelona om de nya rörelsernas erfarenheter och lärdomar. Andra exempel är uppföljaren Fearless Cities – Municipalist Politics in Action samt publikation Change the world, start with the City, båda från 2022.
Ytterligare ett exempel är European Municipalist Networks försök att kartlägga de här lokala politiska initiativen i olika delar av Europa från 2020-2021. I den här kartläggningen tecknas också porträtt av olika regioner i Europa och de municipalistiska rörelserna där: Spanien, Frankrike, Västra Centraleuropa, Östra centraleuropa, Italien, Storbrittanien, Sydöstra Europa och Nordeuropa. Det finns också andra kartläggningar, tex Communities for Future Wiki, där man mer fokuserat på hur den municipalistiska mobiliseringen är en del av en ännu bredare socialekologisk omställningsrörelse.
Det finns mycket att lära sig av. De nya rörelserna har både verkat utomparlamentariskt och gått in i lokalpolitiken. De har både mött stora utmaningar och lyckats genomföra viktiga delar av sina program. De har inte minst visat att rörelser som protesterar också kan ha ett ben i politiken och i byggandet av praktiska alternativ. Det går att ta ansvar för och genomdriva förändringar med stor påverkan på våra städer, regioner och mindre orter, samtidigt som vi mobiliserar och protesterar mot de nationella och internationella strukturer som motverkar en solidarisk omställning. Den viktigaste lärdomen är kanske att vi aldrig kan hoppas på en ambitiös och solidarisk omställning av samhället om vi inte också lyckas forma nya rörelser som går in i politiken för att genomföra denna i samverkan med medborgarna lokalt runtom i Europa.
…
Är du nyfiken på att lära dig mer om initiativen för att demokratisera krisen och göra människor delaktiga i omställningen? Då ska du inte missa kursen Orädda städer och bygder, som ges i höst på Färnebo folkhögskola. Kursen är en distanskurs på 25%. Den går att söka fram till 15 juni.
…